Jag fick en slant i julklapp av mina fina svärföräldrar. En dag när jag satt i bilen så kom jag på att jag skulle använda dem till att köpa tyg och sy nåt. Jag blev jätteglad och tacksam när den här ide'n dök upp i mitt huvud. Det kändes som att jag fick kontakt med en del av mig själv som länge hade varit död, eller i allafall slumrande.
Jag bestämde mig för att jag skulle sy en onepiece till min yngsta dotter Maja. Vi åkte iväg till tygaffären och köpte tyg och mönster. Maja fastnade direkt för det här leopardmönstrade tyget. Jag måste erkänna att jag var lite tveksam först, men ju mer jag arbetade med det desto mer kom jag att tycka om det. Det är väldigt mjukt och blänker så fint i ljuset. Jag blev jättesugen på att sy något åt mig själv i det också. Nån form av blus kanske.
Mönstret jag använt är ett vanligt pyamasmönster från kwiksew (2704). Beskrivningen är på engelska så jag var lite osäker på om jag skulle förstå den, men tjejen i kassan skickade med en ordlista med de vanligaste sömnadstermerna. Med hjälp av den gick det bra.
Eftersom jag ville att overallen skulle ha det där "hänget" som en onepiece ska ha så valde jag en storlek större än den Maja brukar ha, plus att jag förlängde delen från hals till gren med fem centimeter på både fram- och bakstycke. Med de justeringarna blev onepiecen lagom pösig och "hängig" tycker jag.
Jag tycker att det brukar vara rätt svårt att få till dragkedjan så att det blir snyggt. Antingen brukar det bli rynkigt och fult i slutet nere vid grenen, eller också brukar stickningarna bli krokiga för mig. Men den här gången gick det riktigt bra. Dragkedjan var ganska lätt att sy i eftersom man gjorde det först av allt. Den syddes fast mot båda framstyckena först bara, och sen sydde man en liten stickning runt om. När man gjorde det kunde man också justera så att tyget täckte så mycket att bara själva kedjan stack fram i mitten. Jag tycker att det är snyggast. Jag blev riktigt nöjd med den fast jag fick sprätta några gånger innan jag fick till det. Fördelen med det här tyget är att det är så mönstrat, så att det inte syns om sömmarna är helt spikraka. Nackdelen är att det är ganska halkigt, så man måste nåla ordentligt för att det inte ska glida iväg.
I mönstret så beskriver de hur man syr luvan i enkelt tyg, men jag ville ha den fodrad. Så jag köpte en bit tunnt jerseytyg och klippte ut en luva till. Sen googlade jag lite på några andra sybloggar efter en beskrivning på hur man syr fast en fodrad luva. Jag hittade en som jag tyckte var fin och gjorde likadant. Först sydde jag alltså fast luvdelarna räta mot räta med overallen mittemellan. Eftersom jag ville ha resår i kanten på luvan så petade jag in resårbandet när jag sydde den sömmen. Sen vek jag in kanten på luvan runt om resårbandet och sydde en fåll runt om. Resårbandet gör att luvan får lite form så att den inte bara hänger alldeles platt på ryggen. Man skulle ju kunna ha dragskor med snören också, men jag testade att göra så här den här gången.
I ärmsluten och bensluten skulle det egentligen ha varit svarta muddar, men de hade ingen muddväv på tygaffären. Så de plockade fram ett lite bredare resårband som man syr in i armsluten och förklarade för mig hur man gör. Först mäter man upp hur långt det ska vara runt om armar och ben och klipper av resårbandet i lagom långa delar. Sen delar man upp ärmslutet och resårbandet i fyra lika stora delar. Det gör man för att rynkorna ska bli jämt fördelade över ärmaslutet. De har en tendens att korva ihop sig i slutet annars ju..
Resårbanden kan nog vara toppen att använda till armslut på blusar eller mitt på ärmarna om man vill sy en singoallatop. Då kan man låta resåren sitta en bit in på armen, men här lät jag den sitte längst ner som på en vanlig sweatshirttröja.
Jag tycker att den blev rätt söt och Maja gillar den också. Hon sitter och myser i den framför TVn nu, lite trött efter nyårsaftonen. Man ska ju vara vaken vid tolvslaget :) Jag ska gå och göra henne sällskap.
Så fin onepiece och så fin liten Maja.
SvaraRaderaKram från farmor.